LALEH

Helgen

I lördags hade vi gäster här hemma för nog första gången på länge?
Vi gjorde en tre rätter som dock inte var planerad.
Men sambon fick en sous vide (en maskin i köket som fixar köttet fint).
Kan rekommendera om man verkligen vill ha perfekt kött.

Jag gjorde en lammstek i ugnen med rosmarin och vitlök till det en jordärtskockspuré med gulbeta och morot... Första gången jag lagar så mycket mat på länge.

Till varmrätt blev det fläskfilé med krämig potatisgratäng.

Efterätt: Hallonmousse, chokladmousse på browniebotten..

Hoppas ni får en toppen vecka.
KRAM

På äventyr.

Jag och min vän var i väg till Västerås på Royale här om dagen.
Så här såg inredningen ut...
Jättefint. Ha en fin kväll, nu ska man försöka sova!

BLOSSA GLÖGGEN!

Hej, det var länge sen ni fick ett glatt blogginlägg av mig.
Ska försöka tänka positivt angående min sjukhistoria...
Det går lite i berg-och-dalbana...

Jag tänkte tipsa er om Blossas glögg med smaken Svartvinbär och stjärnanis.
Så himla god den är! :) Ha en bra kväll!

BÄST!

LINNÈA HENRIKSSON - SÄGA MIG

GRÖNT!

Himla fint sammets påslakan.
Jag har börjat fastna för mörk grön :)

Sjukt liv

Min syssling Nina och hennes väninna som hon träffade igenom sina gemensamma barn som har idag den obotliga sjukdomen SMA (Spinal muskelatrofi) på en forskning i Göteborg.
Nu har dom startat en podd som heter "Sjukt liv" där dom berättar om sina barns sjukdomar och hur dom fick reda på att något var fel.

Podden finns under podcaster. Sök på Sjukt liv.

Ett dött batteri.

Precis så känner jag mig alltid just nu....
Ni vet när man inte har någon energi.
Som om batteriet på mobilen tar slut och man måste ladda om och om igen.
Så är mitt liv. Mitt liv har nog varit så redan innan min pappa blev dålig.
Jag jobbade 5 skift (dag,natt eftermiddag), uppfostra barn, skicka dom till dagis och skola.
Plåstra om dom, tog hand om dom när dom var sjuka, gick på alla skol samtal, lagade mat, tvätta deras tvätt, läste läxor, duscha dom... fick i princip allt i mina händer.

Idag orkar jag inget, jag känner inte igen mig själv, svag, ligger mest i min säng, ibland gråter jag, ibland skrattar jag, humör som i en berg och dalbana.
Också ett pokerface eller en fasad som jag sätter på mig.
Jag vill inte att någon ska se mig ledsen... Speciellt inte mina barn.
Ibland brister det och både humör och känslor springer ikapp.
I mina papper i sjukintyget står det "djupt deprimerad utmattningssyndrom".
Jag har aldrig någonsin läst igenom mitt papper helt och hållet riktigt förens nu.
Jag har inte brytt mig. Dom som läser på jobbet som tar emot intyget får ta emot och läsa det.
Jag tror inte många vet hur det är att känna sig ensammaste i hela världen samtidgt som man inte är det, att ha ont i bröstet varje gång man får ångest, att inte kunna sova när man vill, att bara grubbla ikapp min ångest... Att man bara skulle vilja försvinna i såna lägen.
Många ser inte att man är utbränd. Men det är inget man stolt berättar heller.
Ibland orkar jag göra saker med vänner, barn eller familj.
De som gör mig förbannad är "Jaha, men hon orkade göra de med sina barn".
"Ja, jag orkade göra det just då istället för att orka ligga i sängen"...
Jag vill verkligen inte ligga i min säng bara.
Jag vill försöka göra roliga saker även om jag ofta inte orkar..
Människor dömer så fort.

Jag orkar kanske inte heller.
Jag orkar oftast inget längre, men när jag orkar så känns de så bra.
Men ibland händer det att de blir magplask tillbaka på ruta ett igen.
Jag undrar när jag ska bli mig själv igen.

Ingen vet.