tisdag 24 februari 2009

Träningsvärk!

Haha,så kan de gå om man tar i för mycket. Haha,de resluterade ganska mycket att jag inte har varit på gym på ett bra tag. Men skönt att köra pass på jobbet och med jobbet. De fick oss ett gått skratt när vi skulle göra allting på core. Där efter blev de spinning ett tag och fy vad jobbigt de var. Dårlig kondis man har alltså. Får lägga på ett kål och försöka fixa till de. Jag har träningsvärk i rumpan,axlar och ben. Haha. Men fy vad skönt de var. Vart glass med fruktsallad och lunch också. Sen började jobbet som vanligt igen med att packa narkosen. Hemma väl i Heby var jag prick elva. Fick skjus hem från bussen av Marie. Fixade mig lite och tänkte på bussen en del. Bla "anden i glaset". Fast de kom jag redan på när vi käkade middag på jobbet och vi pratade om spökprogram. Har ni kört de? Vi som barn gjorde de när vi var små. Haha,då trodde man liksom på de. Men nu vet jag inte riktigt. Skulle vilja testa de igen. Men då behöver man ju en del frivilliga vänner. Snacka om trött jag var imorse. Wille var pigg och ville få upp sin mamma så vi pallrade uppåt. Vi käkade frukost och glodde lite på TV. Kollade på en film på TV1000 med Sandra Bullock. Den var otäck och sorlig. Nu sover skrutt middagslur. Skulle jag också behöva. Men jag har så mycket annat jag vill passa på med när man har lite ledigt sådärr i 1-2 timmar nu när han endå sover. Jag är en funderare. Jag liksom tänker en massor och är vimsig. De har jag märkt på jobbet. De har säkert andra märkt också. Jag känner inte igen mig själv nu på sista tiden. Men jag är en sån som verkligen tänker saker och ting. "Tänk om jag är ensam resten av livet", "Tänk om jag aldrig mer får några barn", "Tänk om jag inte får fast jobb" osv. Haha, jag är kanske lite orolig för vad som ska hända. Kanske lite rädd för att bli ensam.... Men även vill jag inte bli sårad eller såra någon annan. Jag vill bara väl hur de än låter och ser ut. Jag tänker för mycket. Jag borde nog bara låta saker och ting vara så jag inte hackar upp på något. Men ibland är de svårt. Så svårt så tårar faller. Äh,de är ingen bra ideé att jag sitter och skriver sånna här saker nu. Mina ord kommer endå vistas om några timmar på Heby. Haha. Nej,fixa annat här. Love
(bilder Jannice Lindell)

1 kommentar:

Jessica sa...

Inte är du ensamen, vi finns här för dej sötnos :) du har ju wille också.. din prins:D sen oss.. puss på dej <3at!!