Söndag kväll!

om sådärr ca 6,5 timmar är jag på jobbet och jobbar. tänk att de snart är där liksom. och lilla william sover så sött. han somnade under programet "sanningens ögonblick". tycker de ganska roligt program. hur en del folk är och gör. man känner ju sig själv och så. men man trodde inte en människa va värre än värst! vilket jäkla program. ja,vad dom hittar på alltså. ska sova hos mormor och morfar i stan imorgon. så de blir skönt att få de nära jobbet. kommer sakna min lilla skrutt. de blir nog bra. jag kommer längta som bara den tillbaka. hehe,de kändes så igår. lite sådärr beslutsångest. men när man väl är på plats på jobbet så känns de bra. man har något att längta efter där hemma. de kan jag ju aldrig göra om jag aldrig gör något. de är då man blir så dystert. fast min william är solen på himmelen trots de är lite grått i världen ibland. skulle aldrig kunna klara mig utan honom. han är mitt allt! de jag menade med förra inlägget var inte att jag inte ska betala. vart säkert många personers missuppfattning? de enda jag mena är att de känns verkligen inte roligt att betala för något som man inte gör i huset! jag ringer nästan aldrig på hemtelefonen. jag ringer alltid på min mobil (oftast). sen menade jag att de inte är så kul att betala för något som inte är kul. men självklart ska jag betala och dela på saker. man får lite dubbelkänslor för de här och kan bli arg för att man inte sa till innan. men jag kände då att de var rätt trots de vart stressigt med hus osv. men egentligen ville jag bara att tobbe skulle må bra. han ville ju aldrig vara i lgh. de var trångt och skitigt. vi fick inge fason på de hela.vi hade för mycket saker,eller för liten lägenhet. jag saknar faktiskt den. de var mysigt att titta ut på kvällar och morgorna. hör billjud osv. här hör jag ingeting. kanske lite råttor då och då. de finns ju vissa fördelar och nackdelar för både och. men man ska ju trivas också?! eller hur? vi får se hur de blir. kul att kolla på hemnet ibland iaf. hihi. längtar lite tills januari då jag ska gå med tobbes föräldrar på sån dära bilkurs,eller intrudiktionskurs. men att övningsköra är ett steg nervösare. eller inte nervöst typ,alla kan ju göra fel och så. men man är rädd att man pajar eller blir stressig... ja, något som gör så de blir knas. de känns mycket bättre att göra fel eller något med mamma och pappa. (eller inte så,inte att de är OK där heller med tanke på deras körkort och så) men de är ju inte lika pinsamt om man bromsar i fel tid,lägger i fel växel eller fåt kärringstop. dom har man växt upp med och där känner man ju ingen pinsamhet ju. jaja,de går säkert bra på den biten med. man får hålla tummarna helt enkelt. egentligen hade jag velat väntat med körkort. men jag får väl passa på nu när man är mammaledig och så. visseligen ska ja jobba extra nu under jultiderna. men körkortet ska vara i min hand någon dag iaf. gud vad jag babblar. ni får väl ingen syl i vädret. skallen håller på somna kanske? jag ska kika runt lite här. sen ska ja sova. tänk att jag aldrig kan sova vid denna tiden. typ 23,30 lägger jag mig i sängen. knasboll jannice. love