fredag 20 februari 2009

Jag älskar min son!

Du är mitt liv min lilla William! Vad skulle jag göra utan dig? Du är min sol när himlen är grå. Min busunge,Mamma älskar dig! Ja,då är snart fredagen slut. Tobbe och William somnade tidigt,redan vid klockan 19,30. Jag ska försöka sova ut imorgon och börja städa,tvätta och göra en köttgryta imorgon. Ibland är de inte lätt att hinna med alla saker. Ska försöka ta en promenad så William får sova utomhus om de är skapligt väder. Har fixat klipp och färgtid med. Ska klippa mig hos Hanna på onsdag och färga blir den 2 mars i Uppsala hos Johanna. Jag längtar redan. Tycker de är så skönt att bli ompysslad och fräch. Man känner sig snygg ett tag iaf. Har hållt på att rama in William i ram som vi köpte på IKEA där. Dom har riktigt fina ramar där faktiskt. Ska köpa några till sedan nästa gång vi kommer in dit. Jag älskar de dära fotot. Han ser så himla söt ut på den. Blir jobba på måndag som sagt. Ska bli skönt att köra spinning och core pass med jobbet. De ser jag fram emot. Blir ju som sagt 12 timmars pass denna dag. Får se hur man orkar med den dagen. Torsdag och fredag ska jag med jobba. Men vanliga pass. Tycker de är skönt att få börja jobba lite. Ska väl försöka på mig ett fast jobb i framtiden. Jag vill gärna ha så snart som möjligt. Bara William går på dagis. Men vissa har ju fördommar om hur vi ska uppfostra vårat barn. De är vårt barn och ingen ska behöva säga till oss hur vi sköter om honom men där emot tycker jag rekomendationer är bättre. Man blir så less på allt när man bara får höra en massor av saker hela tid. Men de kanske påverkas mycket nu när jag inte mår någe vidare. Jag känner mig ledsen och svag och jag är glad att jag har ett jobb som jag kan komma till och få prata ut med dom kära jobbarkompisarna. Jag tycker dom är ett bra stöd. Dom ser iaf att något inte stämmer. Sen har jag ju mina föräldrar och syskon,min familj som ser mig med. Man är så glad att man har dom. Vad skulle man göra utan dom? Jag blir faktiskt lite less. Jag önskar jag bara kunde få en kram. En mjuk kram av någon. Jag har inte blivit kramad på hur länge som helst. Visst har man kramats med min son och de är underbara glädjekramar. Vad skulle jag göra utan dig! DU är mitt allt William. Usch,tror jag börjar bli svag så tårar faller här. Du är mitt lyckopiller iaf. Nej,blir sängdags här. Ont i fötterna nu. De var skönt med en dusch med. De gör jag gärna om imorgon om tid finns. Love Jannice

4 kommentarer:

Anonym sa...

Ja du har ett riktigt lyckopiller. han är för go, er wiliam. han o alexander ska sen spela fotboll sen. ska bli kul och se. /Stefan jansson

Jessica sa...

Lilla vän du kan få en kram av mig, eller inte en utan flera:) hihi..

Åh va fina bilderna är på wille. fick fotot i torsdags av mamma o pappa.. :) såååååå himla söt william är. Puss

Anonym sa...

Men gumman så ledsen du verkar :(

Ja att personer alltid vet bättre än man själv hur man ska ta hand om sina egna barn är märkligt.
Det är ni som är föräldrar till William inga andra så det är ni som bestämmer när ni känner att det är dags för dagis.

Anonym sa...

Hej vännen!

Brý dig inte om vad idioterna säger, jag vet barn som börjat dagis långt innan dom fyllt 1 år ens, och inte har dom tagit skada av det!!! blir sååå trött på alla som tror dom vet allt :( hoppas verkligen du mår bättre nu iaf än tidigare i veckan, och vill du fortfarande ha en kram så är det klart du får det! Du är en kanontjej och en fantastiskt mamma, och låt ingen annan få dig att tro lr känna nåt annat! vi ses på måndag :)

Kramar/ Linda